Etikettarkiv: undervikt

Matmissbruk – kan vi skärpa till oss?

Att skriva om vikt är alltid ett populärt ämne. Det kan både provocera och fascinera… Tyvärr är många idag missnöjda med sin vikt. Så även jag, MEN för mig är inte vikten det viktigaste. För mig är en kosthållning jag trivs med och lagom av kul träning det ultimata, det som får mig att må bra.

Det är att må bra som jag eftersträvar. Från en som vägt 46 kg som minst och 79 kg som mest, och detta inom loppet av ett par år – vikten är oviktig, det är hur man mår psykiskt och fysiskt som är det väsentliga.

Att hitta en balans är svårt. Jättesvårt! När det enda sättet att hantera jobbiga känslor är på olika självdestruktiva sätt, då är det om än lite svårare. Att fylla ångesten, tomheten och känslan av misslyckande med mat är ett effektivt sätt som inte lämnar några synliga ärr.

Men när det börjar bli för mycket. När kroppen säger ifrån, den är trött, pluffsig, hyn blir dålig, magen är svullen. Siffrorna på vågen tickar uppåt. Då kommer känslan av misslyckande ännu starkare, och sättet att hantera den känslan är att, ja just det, äta mer.

Att äta lågkolhydratskost är för mig det jag absolut mår bäst av. Jag äter utan ångest när jag är hungrig och bara då. Utan okontrollerade sug och begär efter snabb skräpmat. Då trivs jag med mig själv, oavsett vad vågen säger. Och om jag nu mår så bra av det, varför gör jag inte det då?

Om det vore så enkelt! Hade det varit så enkelt hade världen antagligen sätt annorlunda ut. Kan inte alla som är feta och mår dåligt/har komplikationer pga sin vikt bara skärpa till sig, äta rätt och röra på sig? Hur svårt kan det vara?

Jävligt svårt, tydligen. En alkolist kan sluta dricka och bli nykter, men en matmissbrukare kan inte bli kvitt sina problem genom att sluta äta. Tro mig, jag har försökt det också. Hur tror ni det har slutat?

20130628-014106.jpg

20130628-014300.jpg

20130628-014444.jpg

20130628-014507.jpg

Byt ut smöret mot Lätta Mini, ät istället 260 semlor om året

20130423-081213.jpg

Det är ingen hemlis att margarin har fått dåligt rykte. Att margariner säljs ut billigt i butiker och skrålar allt högre om sin låga fettprocent, allt för att försköna den smutsiga ohälsosamma margarintillverkningen med livsfarligt innehåll är ingen nyhet. Det säljs mindre än hälften så mycket som förut.

Nu har Lätta lanserat en väldigt rolig reklam om hur du kan äta mycket roliga feta livsmedel om du spar in på fettet med hjälp av deras ”smör” Lätta Mini på smörgåsen.

Hämtat från Kostdoktorn.se
”Vad reklamen inte låtsas om är exempelvis allt socker och andra snabbsmälta kolhydrater som finns i de semlor, chips och bakelser som de frestar med. Läser man det finstilta så ser man att kolhydraterna inte räknas med alls. Så den som följer Lättas råd får när det gäller semmelexemplet ovan i sig nästan fem kilo extra socker (!) och sammanlagt 52 000 extra kalorier per år (baserat på denna näringsinformation).

Den som följer Lättas godisråd kan alltså snart bli fet, precis som man kunde ana. Och precis som det brukar bli i verkligheten. Nya studier har visat att vuxna svenskar som använder lättproduktergår upp mer i vikt samt att barn som dricker lättmjölk blir tjockare.”

Om man exempelvis byter pålägget på fyra smörgåsar om dagen så sägs det motsvara fettet i 260 semlor om året… Testa själv på Fettkontot.se – låt dig inte luras av den förskönade sanningen!

Källa: Kostdoktorn.se

En liten sockerskola (Fakta om sockerarter)

Enkla sockerarter (=enkla kolhydrater): monosackarider

Glukos – druvsocker, blodsocker
Fruktos – fruktsocker
Galaktos – en beståndsdel i mjölksocker

Sammansatta sockerarter(=sammansatta kolhydrater) disackarider och polysackarider

Sackaros = vitt socker
Laktos = mjölksocker
Maltos = maltsocker
= disackarider

Stärkelse
Lösliga fibrer
Olösliga fibrer
Glykogen
= polysackarider

Monosackarider – de allra enklaste sockerarterna
De enkla sockerarterna kallas monosackarider och finns i över 200 olika former i naturen. Tre av dessa är av speciellt intresse för oss människor:

Glukos
Glukos kallas också dextros och blodsocker. Glukos finns i frukt och honung. Glukos från maten vi äter <b€påverkar blodsockret snabbt och sägs därför vara snabba kolhydrater.

Fruktos
Fruktos kallas också fruktsocker. Även fruktos finns i honung och frukt. Kroppen tar gärna upp fruktos, men måste omvandla det till blodsocker i levern innan det kan föras med blodet till cellerna där det används för att ge energi. Att omvandla fruktos till blodsocker tar en liten stund och därför sägs fruktos vara en långsammare kolhydrat än glukos.

Galaktos
Galaktos förekommer inte fritt i naturen utan bildar tillsammans med glukos disackariden mjölksocker. Galaktos finns alltså i mjölk och är också en ganska långsam kolhydrat, det betyder att det tar en liten stund för kroppen att omvandla till blodsocker!

Disackarider – kommer två och två
TVÅ MONOSACKARIDER BILDAR TILLSAMMANS EN DISACKARID! För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig energin från disackariderna måste de två monosackariderna den är uppbyggd av först delas ifrån varandra. Dom tre mest intressanta disackariderna i det här sammanhanget är

– Sackaros, det vita sockret.
Det är uppbyggt av två monosackarider; glukos och fruktos. Sackaros finns i större eller mindre mängd i de flesta kolhydratrika livsmedel. Särskilt kakor, glass o läsk innehåller mycket sackaros MEN även vanliga brödsorter och flingor! Denna sockerart tillhör de snabba kolhydraterna.

– Laktos är samma sak som mjölksocker. Denna disackarid är uppbyggd av glukos och galaktos. De allra flesta människor i världen förlorar förmågan att bryta ned laktos till glukos och galaktos i vuxen ålder. Tillståndet kallas laktosintolerans, eller överkänslighet mot mjölksocker (bör dock inte förväxlas med mjölkproteinallergi!). Sverige samt Europas befolkning är ganska ovanliga i sammanhanget eftersom många vuxna här kan dricka mjölk även som vuxna. Laktos är en långsam kolhydrat

– Maltos eller maltsocker, består av två glukos. Maltos finns i säd och groddar. Det är en ganska snabb kolhydrat men omges av fibrer som gör att det tar lite längre stund för kroppen att omvandla maltosen till blodsocker.

Polysackarider – stärkelser och fibrer
Polysackariderna består av mycket långa kedjor av främst glukos. Polysackarider delas in växtpolysackarider och animaliska polysackarider.

Växtpolysackariderna delas i sin tur in i stärkelse samt lösliga och oläsliga fibrer.

•Stärkelser består av långa kedjor glukos. Den förekommer i två former; amylos som är en lång rak kedja vriden till en spiral och amylopektin som är starkt förgrenad. Stärkelser finns i potatis, bröd, frukt, ris och pasta och bryts ned i kroppen till fritt glukos.

•Lösliga fibrer hittas i form av främst pektin , det naturliga förtjockningsmedlet i frukt, agar som ger alger sin konsistens och gummiämnen i baljväxter.

• Olösliga fibrer som återfinns i människans föda är främst cellulosa, hemicellulosa och ligin. Sådana fibrer kan inte brytas ned till enkla sockerarter i tarmen utan följer med avföringen ut. Olösliga fibrer finns i stora mängder grönsaker och även i baljväxter, men också i havre, råg och korn.

Animaliska polysackarider återfinns hos djur i form av glykogen. Glykogen är en lagringsbar form av blodsocker som finns i levern och i musklerna. Hos en människa med en kroppsvikt på 80 kg räknar man med att levern som mest innehåller 90 till 110 gram glykogen. I musklerna finns ca 400 gram glykogen.

Nästa avsnittet i min sockerskola – Raffinerade kolhydrater. All denna fakta hittar jag i boken Sockerberoende – söt fantasi eller bitter verklighet? av Anki Sundin. Jag vill också påpeka att texten inte är rakt av kopierad ur boken och att min tanke är att texten ska vara lättläst och förstås av alla, inga krångliga begrepp eller vetenskapliga termer! Inte utan en lätt förklaring på vanlig svenska i alla fall 😉

Mitt VIKTIGA kom i håg;
Alla kolhydrater HÖJER ditt blodsocker