Etikettarkiv: självskador

#semicolonsweden

image

Min tredje tatuering är klar. Nu sprider vi hashtag #semicolonsweden

Mot psykisk ohälsa och mot alla fördomar, för styrkan att fortsätta kämpa och aldrig ge upp;

Sätt inte punkt! Our story isn’t over yet

Tankar om känslor och skam

Efter att jag skrivit och publicerat gårdagens inlägg så fick jag panik och tänkte radera vissa delar utav det. Då satt jag redan utan mobil på jobbet och det var försent… Vilka skulle hinna läsa och dömma mig?

Skam. Det var min första känsla över att ha delat med mig av en liten del av mitt förflutna av självskadebeteende. En känsla av att dömas för ett felaktigt beteende, misslyckande och en rädsla för kritik. Just rädslan gick nog hand i hand där med min skam och det kanske var det rädslan som ökade på skammen, rädslan för att inte veta hur ni som läser det ska reagera, något okänt och otryggt. Att uppleva igen sådant som jag varit med om tusen gånger förr: att bli dömd, nedvärderad och förlora människor som varit viktiga för mig.

Jag insåg sedan att även om det som har varit inte hör till något jag pratar om till vardags, så tänker jag inte längre skämmas eller se ner på mig själv. Om någon frågar så ska jag försöka svara utan att tänka dömande tankar om mig själv, jag tänker inte ta åt mig av mina egna eller andras nedvärderande tankar eller uttalande om att vara värdelös, och att jag har ärr på kroppen efter att ha skadat mig själv och otroligt många överdoser i bagaget betyder INTE att jag är sämre än någon annan eller mindre värd, jag är inte mindre intelligent och inte en dålig människa.

Det är dags att sluta skämmas när det inte är berättigat, att acceptera det som har varit och som faktiskt har gjort mig till den jag är och tagit mig dit jag är idag. Mitt självskadebeteende upphörde för ca 2,5 år sedan och visst har jag haft återfall och jag räknar med att det kan hända igen även om målet är att det inte ska göra det. Jag önskar att vägen i mitt liv hade sett annorlunda ut men jag kan inte förändra det som redan har hänt utan bara jobba med hur det är och hur jag vill att framtiden ska bli, och göra mitt bästa för att inte hamna där igen.

Sammanfattningsvis så ska ingen aldrig mer få mig att känna mig som en sämre människa bara för att jag inte alltid mår bra. Jag är inte mina känslor men jag måste acceptera dom, bli vän med dom och hantera dom på ett sätt som inte är skadligt för mig. Känslor måste få finnas, för oavsett om det är behagliga eller obehagliga känslor och ibland svåra att förstå sig på så finns dom där för att tala om något för oss, och gör oss till dom vi är: människor.

Känslor är inte farliga utan ska välkomnas och tas om hand, inte gömmas undan eller ignoreras. Alla vi människor är lika mycket värda och med rätt att finnas till, och ingen ska någonsin få höra att hon känner fel eller för mycket. Det var bland annat min rädsla för svåra känslor och oförmåga att förstå dom som ledde till självskador.

Kom ihåg, dina känslor försöker tala om något viktigt för dig och dom är inte farliga! ❤

image

Hur det är att må bra

Första dagen med servicetelefonen avklarad och det har ju gått fint! Den har bara ringt en gång… Det kan jag ju inte gnälla om 🙂

Jag har ätit lunch med mamma och Cicci, och så åt vi middag på Casa de flor. Har packat ihop en resväska nu (12.8 kg!) med saker dom ska ta med hem till mig och köpt en ny resväska så jag har två stycken i mellanstorlek när det är dags för mig att åka hem.

Jag vet att jag gnäller ofta och mycket ibland, och visst är det ofta så att man saknar det man inte har och inte uppskattar det tillräckligt när man har det.

Men hur trött jag än är, hur less jag än är, hur irriterad och lättretlig jag kan verkas vara så finns det EN sak som gör det här värt allting… Och det är att jag mår BRA. Jag har mått bra i snart 7 månader. Det kan vara den längsta perioden i mitt liv!

Jag har inte festat för mycket, inte skadat mig själv avsikligt, inte tagit några tabletter för att dämpa min ångest och slippa känna. Dom gånger när det varit extremt jobbigt har jag ridit ut stormen. På något jävla sätt har jag gjort det.

Jag trodde inte att jag skulle klara av det här. Jag var inställd på att jag skulle ge upp och åka hem, på att jag skulle må så dåligt och att jag skulle skada mig på något vis så jag inte kunde vara kvar… Farlig för mig själv… Osv.

Men det har inte hänt. Jag är här, jag är kvar, jag mår bra. Jag är lugn i mig själv.

Och jag fortsätter kämpa. Såren kanske faktiskt läker tillslut!

A hard day’s night

Var och tränade förut, mina ärenden drog ut på tiden o innan jag kom hem o hade rastat hunden var klockan redan 21.30!

Försöker varva ned o komma till ro efter den här stressiga dagen. Har fått ny medicin utskriven 425 tabletter och hade jag fått min vanliga dos av sömntabletter hade det blivit över 500 tabletter. Dessutom hämtade jag ut 200 st för ett par veckor sen.

Fick väldig ångest när jag insåg hur mycket medicin jag har hemma, speciellt för att kvinnan på apoteket inte förstod hur läkaren kunde skriva ut vissa läkemedel som kan ha dålig inverkan på varandra och ge extra svåra biverkningar. Hon sa också att jag får absolut inte överskrida doseringen.

Ni som känner till min problematik med att överdosera tabletter kan ju hålla med om att det är helt sjukt att jag har så mycket medicin hemma. När jag mår så dåligt så tänker jag inte, jag bara handlar, impulsivt o livsfarligt.

Ringde pappa och berättade. Vi kom överens om att dom ska ha min medicin och ge mig för en vecka i taget. Det kanske låter helt sjukt men jag litar inte på mig själv helt enkelt. Känner mig lättad över att vi har pratat om det.

Berättade nämligen för min läkare om min senaste överdos, att jag inte åkte in och låg i sängen några dar typ helt borta. Hon sa typ ok och skrev lite nya recept. Jag har hymlat med mitt mående jämt för att jag skäms väldigt mycket över det. För att jag har varit orolig att inte få några ångestdämpande alls och skada mig på andra vis. Sen när jag väl berättar för att få hjälp, vill förändra det självdestruktiva beteende jag har, jaha det var ungefär som att säga att man dricker en kopp kaffe på morgonen.

Behöver jag verkligen alla dessa mediciner, är också något jag funderar mycket över…

För något roligare!
Så såg jag på Friskis Kvarnen förut att dom har en låda där man kan lägga lappar med förslag på förbättringar/önskemål! Toppen tycker jag och jag har lite olika ideér som jag gärna skriver ner o lägger i lådan!

Just nu känner jag mig väldigt lugn och trygg, vilket känns superskönt. De senaste dagarna liksom rinner av. Jag måste försöka vara positiv, se framåt. Det är det viktigaste.

20130323-000255.jpg

20130323-000326.jpg