Hej då Friskis, tuffa beslut på vägen mot något annat

Kom hem från jobbet runt 07.30 imorse o ca 1h senare cyklade jag hemifrån.

image

Var i min grupp och berättade att jag ska sluta. Byter tidiga tisdagsgruppen mot kvällsgruppen på torsdagar… Tråkigt och jobbigt att säga hej då! Lämnade små brev till dom som inte var där idag och som jag inte kunde säga hej då till. Avsked blir alltid jobbigare än vad man kanske tror. Känslosamma.

Tog en promenad till Friskis och fattade ytterligare ett svårt beslut som legat och grott länge, men som blev definitivt i slutet av förra veckan när jag fick veta att jag ska börja i grupp på torsdagar.

Så från och med idag är jag inte längre funktionär eller receptionsvärd på Friskis & Svettis. Jag har valt att tillsvidare lägga det åt sidan för att fullt ut kunna fokusera på mig själv och på mina viktigaste mål i livet.

Svåra beslut, tuffa avsked (som inte behöver vara föralltid!) men som med små steg för mig närmare i den riktning jag vill och behöver men som framför allt tar bort stress och ångesten att inte räcka till. När det dåliga samvetet väger tyngre än glädjen är det dags att släppa taget… Det skadar bara. För en gångs skull känner jag (liksom när jag valde att lägga guidelivet åt sidan ett tag) mig inte misslyckad, jag känner inte att jag gett upp eller förlorat – jag har tagit ett beslut där både förnuftet och känslor fått spela in med fokus på bara mig själv och hur jag vill att mitt liv ska vara, hur jag ska välja väg i livet för att kunna må bra!

Väldigt skönt att känna mig så pass vuxen att jag vågar stå upp för hur jag känner och vad jag vill, att hitta fokus på mig själv och att det är det som är det viktigaste, före vad andra ska tycka om dom beslut jag tar. Inte fly från det som är jobbigt utan göra det bästa av situationen och ta ansvar för mig.

Så klumpen i magen och nedstämdheten övergick i lättnad och stolthet. Jag gick emot alla jobbiga känslor och kände mig kompetent! Det finns bara en bra fortsättning på det här, det kommer bli bra. Jag är på rätt väg och växer även i mina egna ögon.

image

Hängde vid slottet ett tag. Funderade över livet.

Sedan raka vägen till körskolan för att gå Riskettan! Där var allt så himla självklart. Stod nästan inte ut när vi pratade om alkohol och andra droger i trafiken. Så oansvarigt, respektlöst och idiotiskt att ens tänka tanken på att köra bil med alkohol (eller annan drog) i kroppen. Är du inte rädd om dig själv så tänk på att där ute finns det människor som älskar livet, vill leva, är älskad av andra och betyder allt för någon! Föräldrar, barn, syskon, syskonbarn, släkt, vänner… Ingen har rätt att ta det ifrån någon.

image

Efteråt passade jag på att mysa med mina storasystrar och mina sex (!) syskonbarn som för ovanlighets skull var samlade allihop, bara vi. Tyvärr inomhus i regn och rusk men barnen lekte, vi systrar kunde prata och Flisan redovisade sin läxa för mig. Dom är så stora nu och det är lätt att missa sådana stunder av förtroende och närhet när man har fullt upp med att pussla ihop sig själv…

image

Cyklade hem i mörker, regn och rusk. Fick höstkänsla.Jag stannade och tog typ 5 varv på Ica utan att handla något. Sedan minst 8 varv på Konsum. När jag bestämt vad jag ville köpa hem ångrade jag mig, la tillbaka allt o gick hem. Tog mig typ över en timme! Det är tydligen ett svårt beslut att bestämma vad jag vill ha till middag!

Imorgon ska jag handla på Maxi och jag har gjort en lista så förhoppningsvis blir shoppingresultatet bättre då. Nu ska jag hitta energi att ta mig från soffan till sängen.

Tänk så mycket bra saker man kan hinna uträtta på en dag, om än svåra sådana.

image

Undervattens fotografering i badkaret

(Detta blogginlägg är publicerat i efterhand)

9 timmar på trygghetscentralen och 3 timmar på Friskis, det är hur min torsdag har sett ut och jag trivs! Ska vara ledig nu i 3 dagar och det vill jag inte, vill jobba…

När jag kom hem lyxade jag till det med räkor avokado, tog ett bad med badbomb och ansiktsmask. Passade på att fota under vatten med mobilen och shit vad nervöst det var men det klarade den av bra 🙂

image

Lyxig, enkel och lchfvänlig middag!

image

Undervattens bild på min badbomb :]

Tidig tisdagmorgon

Gomorron allihop! Hade en superbra kväll igår m först goodiebagmöte och sen i receptionen på Friskis. Blir glad av att vara där! Har känt mig lite hängig dock, och mår inte bättre idag, så ska försöka somna om en stund innan det är dags för 4h skola.

Stägningspass

Imorse körde jag frukost på sängen. Turkisk yoghurt med bär och nötter, samt en skiva bröd med färskost, skinka oxh paprika.
20140116-175510.jpg
Supergott! Och perfekt att lasta på frukostbrickan jag fick i julklapp och bära in i sovrummet 😉

Nej nu ska jag kila iväg till Friskis. Stägningspass och det betyder bland annat räkna kassa, banka, larma och låsa. Nervöst!

Goodiebags för Friskis årstämma 2014

Ligger i badet och söndagsslappar samt roar mig med min favvosyssla Instagram som nästan aldrig är tråkigt. Har proppat kylen full med mina matvaror från lchfkassen jag fick hem tidigare idag men utöver det har jag bara hängt i soffan.
20140112-180357.jpg
Imorgon vid den här tiden hänger jag i konferensrummet på Kvarnen! Friskis&Svettis årsstämma hålls för första gången i Örebro och jag är en av dom som ansvarar för att göra härliga goodiebags till eventet. 🙂

Imorgon ska jag träffa resten av gruppen, ska bli spännande för dom verkar ha en hel del idéer kring upplägget och ev sponsorer. Ca 400 goodiebags ska det bli, med Örebroanknytning förstås!

När du hör Örebro – vad tänker du på?
20140112-181821.jpg
Här är Amanda och jag på O helga natt, ett årligt återkommande event på stortorget i Örebro.

Ps, glöm inte att tävla med mig och Köksprodukter om en fin ljuslykta från Kosta Boda. Tävlingen avslutas imorgon vid midnatt.

Om du kan drömma om det så kan du få det

För många många år sedan så hade jag en vision om hur min framtid skulle te sig. Jag var kanske max 14 år gammal. En återkommande bild var bilden av en lycklig tjej, påväg till träningen, ja, faktiskt påväg till ett speciellt ställe – Friskis&Svettis. Jag ville bli en ”såndär som tränar”.

För ca 3 år sedan tog en av mina bästa vänner med mig till Friskis. På gyminstruktionen hade vi mysbyxor och slarvigt rengjorda ytterskor. Det var nervöst. Väldigt nervöst. Jag behövde köpa en sportbh, vattenflaska (en pet-flaska funkade bra) och ”investerade” i väldigt billiga gympadojjor.

Vi började gymma på tider då så lite folk som möjligt skulle kunna se oss, vi var ju nybörjare, kunde absolut ingenting och speciellt inte jag som bara konditionstränat tidigare!

Tiden gick och med den växte mitt träningsengagemang. Jag började träna själv och provade till och med ett par pass, ja med tiden flera stycken. Tillslut var Friskis mitt andra hem! Att lägga handen på dörrhandtaget och kliva in på Öster (där allt började) var ungefär som att komma hem till min lägenhets fyra väggar. Samma känslor – lättnad, glädje, kärlek och inte minst, trygghet.

Jag minns ett tillfälle då Friskis sökte värdar och ledare. Funktionärer. Receptionsvärdar! Minns den pirrande känslan i magen varje gång jag tänkte att tänk om jag skulle… men nej, jag vågade inte. Hur skulle det vara möjligt att JAG kunde klara av något sådant, vara tillräckligt duktig. Nej. Det blev inget med det.

Idag, nästan 3 år senare, så är jag receptionsvärd. I vintras tog jag mod till mig att gå på en informationsträff. En kvart innan träffen började låg jag hemma i sängen och tänkte att jag skiter i det, det är ingen idé. Men jag gick dit. Såg alla människor där, fyllde hoppfullt, men fortfarande tvivlande på mig själv, i en ansökningsblankett. Kände mig ensamast i världen, alla verkade känna någon, såg sportiga ut, passade in, hade en vän med sig.

Jag blev kallad till uttagning och liksom 7 andra fantastiska människor blev jag erbjuden att få gå utbildningen för att bli Funktionär och Receptionsvärd. Jag tvivlade fortfarande på mig själv, att jag skulle vara en besvikelse, inte klara av att leva upp till förväntningarna.

På vägen har jag tänkt bryta flera gånger. Mitt självtvivel har hunnit ifatt och ifrågasatt mig. Senaste idag innan examinationen tänkte jag att det här går inte, jag klarar det inte. Jag kommer inte bli godkänd och dom kommer fråga sig själva hur dom tänkte när dom valde mig. Skulle jag ta den smällen, var det inte bättre att ”ångra” mig innan dom hann genomskåda mig?

Men det gick bra och jag är så glad, så stolt och det känns så sjuuukt ROLIGT!!! Ser verkligen fram emot att stå där bakom receptionen. Att växa i rollen med allt vad den innebär. Jag har gått bredvid en period nu och inte ångrat mig en sekund, det är så kul att stå där bakom disken, i kassan, ja allting! Jag är så glad att jag gick emot mitt självtvivel och för en gångs skull faktiskt satsade och vågade fortsätta det jag påbörjat.

Det började med en liten dröm om att ”bli en såndär som tränar”… Och nu är jag inte bara en såndär glad jävel som springer på gymmet jämt, jag har också fått den fantastiska möjligheten att engagera mig som funktionär i föreningen! Mitt namn finns på schemat, på en namnbricka, på ett postfack. En betydelsefull bricka på spelplanen 🙂

If you can dream it, you can do it

20130612-010520.jpg

20130612-010506.jpg

Friskis & Svettis – och psykisk ohälsa

Hej på er! Sitter just nu och går igenom min mail i väntan på att jag ska iväg och värda på Friskis. Det är ca en månad sedan jag stod i receptionen nu och eftersom jag bara stått två ggr ”på riktigt” så är jag ganska nervös! Ser fram emot att hoppa på höstschemat snart så jag kommer in i det ordentligt och har mitt eget värdpass en gång i veckan. Friskis är glädje för mig!

Den här förmiddagen har jag ägnat väldigt mycket tid till att fundera på psykisk ohälsa. Jag har skrivit om det förut och ju mer bloggen växer, desto mer driver det mig i den riktning att jag på något vis vill dela med mig av egna effarenheter och hjälpa andra med psykisk ohälsa… Mat, träning och fysisk/psykisk hälsa går ju hand i hand så det blir naturligt att skriva om det i bloggen.

Just nu önskar jag att någon skulle vilja dela med sig av sin berättelse här i bloggen. Drabbad eller anhörig. Terapeut. Stödperson. Medmänniska! Ni når mig på louiselchf@gmail.com