Etikettarkiv: kurator

En bekännelse

Gomorron! Jag har sovit så himla gott inatt, jag är verkligen tacksam för det. Måndag igen och ångesten för det är enorm!

Jag har mått väldigt dåligt och varit ledsen i helgen, framför allt igår. Jag har svårt för separationer och saknar någon som haft en stor plats i mitt liv.

Jag gör så sjukt mycket dumt när jag inte mår bra, utsätter mig själv för fara. Jag måste på något vis försöka förändra mitt liv, hur jag mår och min levnadssituation. Självklart påverkar det även min familj och mina vänner när dom ser hur dåligt jag mår och när jag skadar mig själv.

Det känns skitjobbigt, och tråkigt att det är såhär. Men jag måste nog acceptera att det är som det är och att jag helt enkelt behöver hjälp utifrån för att kunna må bra, förändra mig och mitt mående och leva ett bra liv, även fast det största ansvaret såklart ligger hos mig…

Jag älskar bloggen och kommer fortsätta skriva här. Såklart! Det är väl det enda i mitt liv som inte framkallar ångest och känns överväldigande jobbigt just nu.

Har ni hört talas om DBT? Dialektiskt beteendeterapi, jag har stått i kö för att börja med det i ca 2 år – vill bara få en plats NU och komma igång med att förändra och göra något bra av mitt liv!

Det finns några personer i mitt liv som trots all skit jag gör, ändå tycker om mig och stöttar mig. Det är min mamma, pappa, mina två systrar, och så några av mina närmaste vänner Amanda och Jessica.

Det finns fler därute såklart, och har jag glömt nämna nån bli inte ledsen. Men framför allt min syster Therese, Amanda och Jessica – dom vet ALLT om mig, mina misstag och idiotiska beslut och ändå har dom aldrig vikt från min sida. Malin är också en människa som alltid stöttar mig, tror på mig och finns där när jag behöver henne.

Något mer positivt är att jag har börjat gå hos en kurator som jag faktiskt tycker väldigt bra om, något som jag aldrig känt för en kurator eller psykolog förut! Det känns så himla skönt och jag är väldigt tacksam.

Nu ska jag tvinga mig ut på en liten promenad med hunden jag har hand om.

För tjock, för smal, tjock igen, inga rätt alltid fel

Året då jag skulle fylla 18 så vägde jag 46 kilo till mina 162 centimetrar. Jag gick långa promenader, sprang på löpband, satt på motionscykeln dock utan att det gick till överdrift. Jag åt en halv portion gröt utan tillbehör till frukost, ofta samma till middag och i skolan drack jag vatten när dom andra åt lunch.

Jag vägde mig alltid. Minst tre gånger om dagen. Jag bakade mycket och gav bort. Blev jättearg och grät när min syster tagit av min lightsaft. Jag minns en gång att jag åt så mycket äppelpaj jag bara kunde för att ligga med krampliknande smärtor i magen resten av kvällen.

Det var ett ständigt tjat från omgivningen angående min vikt. Jag var äcklig för att revbenen syntes. Om jag hade otur kanske min mens skulle försvinna så jag aaaldrig kunde få barn.

Det var till min dåvarande pojkvän, mina föräldrar, mina gymnasielärare, skolsyster och kurator som folk pratade om mig, mitt mående och min vikt .

Vet ni vad som hände sedan? Jo, jag gick upp i vikt! NU KANSKE JAG DUGER, tänkte jag men nej – då var jag plötsligt mullig, tjock, och fick höra att jag bör tänka på figuren och vad jag stoppar i mig.

So go fuck yourself bitches , för det här är MITT liv, MIN kropp och jag lyssnar till den, ger den vad den vill ha och behöver och det viktagaste? Det är att jag mår bra, är nöjd och trivs med mig själv och min tillvaro.

Just det – poängen! Poängen är att jag tränar vad, när och hur mycket jag vill. Samt att jag äter så lite kolhydrater jag själv vill. Jag mår bra av att leva så. Det handlar inte om vikt, kalorier, matmängd utan om balans och välbefinnande, att lyssna till kroppen och ge den vad den vill ha.

(ps såhär i efterhand ångrar jag verkligen att jag inte åt av skolmaten…gratis o gott! Slutade äta i skolan/offentligt när jag var ca 12 år och tycker fortfarande det kan vara jobbigt, pga att alla jämt kommenterat mig i matsituationer)

20130411-231500.jpg
Galenpanna mig ca 17-18 år

20130411-232439.jpg
I vintras… Överviktig enligt skitmätmåttet BMI (slopa!!!)