Etikettarkiv: kärlek

I en värld som kräver styrka är jag alltför svag ibland

Nu har jag duschat, bäddat rent, tvättat, vikt o lagt in alla plagg i garderober och skåp, varit nere i förrådet med saker och hunnit med att besöka både Konsum och Ica som inte hade det jag ville ha.

Skulle faktiskt behövt några av sakerna som fanns på Konsum men i ren protest över att dom inte hade det jag ville ha allra mest valde jag att gå till Ica och så plockade jag i och ur korgen i ca 30 minuter på grund av ångest (jag har mina perioder då det är sjukt jobbigt att handla och hade visst en sådan idag), det slutade med att jag handlade druvsocker till min mamma och gick hem igen.

Har hunnit prata en stund i telefon med min Farmor också och fått lite pepp, önskar att vi sågs o hördes oftare men det är väl mest mitt fel att vi inte gör det eftersom jag är så dålig på att höra av mig. Skönt att få lite backup på att man faktiskt gör något bra här i livet exempelvis är duktig som jobbar, tvättar och tar sig för saker, jag kör på mantrat (som jag tror kommer ifrån Farmor) att man gör och orkar det man måste men hur som, skönt att få lite bekräftelse ibland för oftast tycker jag att jag

aldrig
gör
något
tillräckligt bra

Och ibland önskar man ju att

allting
vore
annorlunda.

Nu ska jag fortsätta se på Bron som jag hunnit avverka 3 avsnitt av (vill gärna se dom tidigare säsongerna också – var finns dom, SVTs arkiv?) och fortsätta bråka med mina tankar hurvida jag ska äta något nu eller senare, om jag ska äta gröt eller laga mat, om jag ska räkna kalorier eller kolhydrater, om jag ska… Nä ignorerar det ett tag till. Dumma tankar, låt mig vara!

Det finns andra tankar också och saker i livet som jag vill göra något åt men inte orkar för att jag är rädd för att misslyckas, rädd för dom gånger jag tidigare försökt men blivit avvisad… Rädd för dom starka känslor jag känner och som jag inte vet är antaganden eller sanningar.

Det finns människor som jag älskar så mycket som jag önskar kunde stå mig närmare men jag vet inte hur jag ska bete mig eller om dom ens vill eller tänker likadant. Om dom hade känt som jag hade dom väl hört av sig – eller?

Det blir för tungt att tänka på så jag slutar här. Imorse när klockan var strax innan 6 kände jag mig som superwoman no 1, det svänger fort hos mig.

”Hon besegrar varje motstånd
hon har livet i sin hand
och när stormens vindar viner
tar hon tvivlaren i land
och där hon går faller en skugga lätt
finner hon alltid rätt för varje steg”

Det bästa jag vet i hela världen

Nu är klockan 23.00 här i Turkiet och jag har ”äntligen” kommit upp på mitt rum. Mitt rum som fortfarande varken har handdukar eller galgar, så imorgon ska jag be om att få prata med front office managern och se om det händer något då. Det är ju tråkigt att ett så pass fint hotell har så dålig service! Annars är allt jättebra och jag har absolut ingenting att klaga på.

image

Förut när jag väntade på att höra ifrån Tina så bestämde jag mig för att gå en sväng till stranden. Gick förbi min gamla lägenhet samt kiosken där jag brukade handla då (oftast något kallt att dricka efter att ha promenerat hem ifrån office i 45 graders värme). Han blev superglad och presenterade mig på turkiska som sin gamla granne för den andra butikspersonalen. Jag blev också glad!

Jag gick mina gamla promenadvägar. Kände mig alldeles precis som hemma, fast tänk hur fort man glömmer att turkarna nästan aldrig har sett en tjej förut. Alanya är underbart men jag har fått ett frieri och ca tusen ”varför har du inte en turkisk pojkvän”-förfrågningar ikväll. När jag bodde här lärde jag mig stänga av sådant + guidekläder ger mer respekt, nu kände jag mig irriterad på fem röda, haha. Men det där var bara en liten parantes, nu till det viktiga;

Kleopatrastranden. När jag promenerade ner mot havet så började jag fundera på varför jag någonsin faktiskt lämnade Alanya och det tog lång tid tills jag kom på skälet (som var nog så förnuftigt). Hur kan man lämna ett paradis? Slog mig ner en stund och såg ut över solnedgången och det oändliga havet. Ungefär samtidigt började kvällens sista böneutrop.

image

Jag rös i flera minuter, gåshud över hela kroppen. Det finns ingenting bättre än att se ut över ett oändligt hav och höra hur vågorna skvalpar emot strandkanten, det finns ingenting mer vackert än att se solens strålar reflekteras i vattnet. Jag ville stanna där och då förevigt, i tystnaden, i ljusspelet från himlen, med blicken ut över havet. Helt omöjligt att beskriva den känslan i ord.

Slet mig ifrån stranden när det började bli lite kyligt och gick till hamamet. Hamam är också en sådan fantastisk grej jag älskar med Turkiet.

image

Så in klev jag helt ensam i det här marmorbeklädda rummet. Låg sedan i ca 15 minuter på den varma plattan och lyssnade till ljudet av vatten som droppade ifrån en av kranarna, lyssnade på tystnaden och njöt av doften av lavendel därinne. Riktigt mycket mindfulness skulle jag vilja påstå!

Sedan väntade en timme med vanlig peeling och sedan peeling med havssalt och efter det skummassage. Det är helt fantastiskt, har ni varit i Turkiet utan att gå på hamam har ni definitivt missat något. Jag testade hamam första gången när jag och mamma var här 2013, och hjälp vad jag verkligen hade missat!

Efter hamamet låg jag nedbäddad i en skön fotölj, åt färsk frukt och njöt av tystnaden och lugnet. Helt ärligt var jag lite stressad över att klockan var så mycket men jag försökte koppla bort det.

image

image

Sedan var det dags för min timme med helkroppsmassage som dessutom innehöll varma lavastenar, medicinsk olja och avslutades med en varm ansiktsmask samt rosdoftande bodylotion. Att jag har ”çok problem” i typ hela kroppen och ska komma tillbaka om fem dagar är väl inte en riktigt lika fantastisk historia men liksom förra gången var detta en av mina absoluta bästa massager ever.

Jag betalade 360 kr/130 tl och då passade jag på att duscha där också vilket ju var en jäkla tur med tanke på mina uteblivna handdukar här på hotellet. Blev imponerad av duschen som hade varmvatten och ett jäkla drag (för er som inte vet så duschade jag i kallvatten med små inslag av kokhett vatten i ca 7 månader förra året och fick ofta gå till frissan för att tvätta håret pga att mitt hår är så tjockt och vattnet hade absolut inget tryck på något av ställena jag bodde på).

Halvsprang hem i panik för att klockan var så mycket. Valde typ sämsta bakgatan ever för att sedan råka svänga in på en ännu sämre… Insåg försent att jag faktiskt tänkt ta en taxi för att undvika att gå hem ensam sent på kvällen. Försökte stärka mig med tanken att man faktiskt SKA kunna gå hem i mörkret utan att oroa sig men så kom jag på att det önsketänkandet antagligen är ännu mer naivt här i Turkiet. Förr hade jag i alla fall telefonen så jag kunde ringa och prata med någon på väg hem.

Har ni läst hit är ni fantastiska, nu MÅSTE jag sova om jag kan för grannen verkar ha minidisco och så fort hen öppnar dörren eller får besök som knackar på låter det som att någon är påväg in till mig. Jag blir rädd varenda gång!

image

Boarding i Istanbul.

(Det tog mig 58 min att skriva det här inlägget, hur lång tid tog det för dig att läsa det?)

Så ock på jorden och pizza på Paolos

Efter att ha sovit länge och gott cyklade jag upp på stan i regnet för att träffa Jessica och gå på bio. Vi såg Så ock på jorden som är uppföljaren till succén ”Så som i himmelen” som hade premiär 2004 – för 11 år sedan!

Så ock på jorden är en orkan av känslor. Lena (Frida Hallgren), som i Så som i himmelen förälskade sig i den världsberömda dirigenten Daniel, är den vi träffar på först i filmen.

Efter att av en slump räddat livet på byns alkoholiserade präst föder hon sitt och Daniels barn hemma i den gamla skolgården som hon flyttat in i efter Davids död. Lena tar efter påtryckning sig an uppgiften att ta hand om musiken i kyrkan med byns invånare som kör, men möter motstånd från både nära omgivning samt högre instanser inom kyrkan och får kämpa hårt med sin uppgift och tron på sig själv och den egna förmåga.

Filmen bygger på kampen om jämnlikhet och allas lika värde, rätten att tro på sig själv och att man faktiskt är någon. Inte minst har den inslag av kärlek och svek, och svårigheter i relationer är väl något dom allra flesta kan identifiera sig med.

Efter en dryg timme tittar jag på klockan och har långt innan dess funderat på om inte Lena skulle kunna diagnoseras med borderline. Hon skriker, hon skrattar, hon gråter, skäller och skjuter med gevär rätt ut i luften för att i ensamhet reglera sina känslor. Känslor som är starka, intensiva och svänger snabbare än kyrkklockorna.

Det är en fin film och jag låter mig gärna ryckas med; skrattar, gråter och höjer ganska ofta på ögonbrynen. Men liksom dom flesta uppföljare kommer den inte i närheten av orginalet och både jag o Jessica kan konstatera att vi saknar Helen Sjöholm som i första filmen förtrollade hela Sverige med originalversionen av Gabriellas sång.

image

Efter filmen gick vi till Paolos för pizza. Där satt vi en stund och pratade om gamla minnen, det som är nu och det som väntar i framtiden. Mysigt avslut på en mysig kväll ❤

Mitt år 2013

Sista dagen på året. Ska snart ta tag i att städa lite här hemma men eftersom att det är så otroligt tråkigt skjuter jag såklart på det. Det är många som gör årsresumeér så här får ni min…

2013:
Januari: En härlig månad som gick i träningens tecken! Mest simning och spinning stod på schemat.

20131231-110847.jpg
Februari: Två veckor spenderades i solsäkra Egypten med min mamma och äldsta systerson. Tyvärr blev jag sjuk och inlagd på sjukhus men det var en härlig semester ändå.

20131231-111340.jpg
Mars: Denna månad var det dags för mig att flytta ut ur min älskade lägenhet på Drottninggatan. Där har jag så många fina minnen men även om jag kan sakna den så bor jag i en mycket finare lägenhet nu.

20131231-110729.jpg
April:
I april fick jag chansen att lotta ut ett fint linne designat av min favoritbloggare Anna Lissjanis till mina läsare.

20131231-111736.jpg
April var också månaden då en ganska intensiv festperiod satte igång för mig vilket gjorde att träningen inte längre var min första prio. Här på Valborgsmässoafton:

20131231-111929.jpg
Maj: Denna underbara månad föddes min yngsta systerdotter Alva, jag var på genrepet inför Eurovision i Malmö och gick utbildningen för att bli receptionsvärd på Friskis&Svettis i Örebro.

20131231-112212.jpg

20131231-112407.jpg
Juni: En månad full av god mat, möten, fest och lite träning. Jag minns att jag funderade mycket på min kosthållning och mitt förhållningssätt till mat denna månad. Min första och enda löprunda för året och jag minns att jag kände mig väldigt grym. Dessutom började jag med något som kallas balsammetoden.

20131231-112832.jpg
Juli: Jag blev överraskad med en resa till Turkiet! Många drinkar på stranden, långa romantiska middagar i solnedgången och mycket pussar!
Favvomaträtt i Turkiet? Samma som de senaste 12 åren – Osmanisk gryta.

20131231-113320.jpg

20131231-113358.jpg
Augusti:
I augusti började jag blogga här hos lchfklubben, jag började plugga till apotekstekniker och värda i receptionen hos Friskis&Svettis.

20131231-114044.jpg

20131231-114052.jpg
Septemer: SBU kom med en positiv rapport om lågkolhydratskost och jag blev intervjuad i SVT, ett klipp som sändes över hela Sverige.

20131231-115831.jpg
Oktober: Jag bodde hos min morfar en månad för att hjälpa honom efter att han legat på sjukhus. Förutom kvalitétstid med morfar fick jag träffa gamla fina vänner, jag drog ned på mitt festande och dessutom fyllde jag 24 år! Kvällen spenderades med några av mina närmaste vänner.

20131231-120307.jpg

20131231-120319.jpg
November: Den 4 november genomgick jag en operation och därmed lades träningen på hyllan ett tag framöver. Dessutom fick jag nycklarna till min underbara lägenhet på Norr i Örebro där jag nu bor.

20131231-120541.jpg
December: Härlig julmånad som bjudit på möten med många nära och kära. Båda mina systrar med syskonbarn, mamma o pappa, mormor, morfar, farmor, farfar och kusiner. Min vän Amanda och jag var på O helga natt och efteråt åt vi en god middag hemma hos mig. Min första middagsbjudning här i denna lägenhet.

20131231-120746.jpg

Nu laddar jag för fullt för nyårsfirandet ikväll. Tack för det här härliga och händelserika året 2013 – nu ser jag fram emot ett minst lika härligt år 2014. Gott nytt år!

Friskis och Svettis Örebro

I all förtvivlan, ångest, ensamhet och med tusen tunga tankar så finns det något som muntrar upp mig.

Friskis, underbara älskade Friskis! Alla som arbetar där, alla funktionärer och motionärer… Underbar armosfär som ger så mycket värme, energi och glädje.

Jag kanske kan få flytta in där? Jag vill bara passa på att uttrycka mina känslor för den här underbara föreningen, allt nytt i livet jag lärt, alla möten med människor, sammanhållningen, den familjära och vänliga atmosfären… Ja nästan så jag känner mig smått religiös!

Tack J, för att du tog med mig dit för tre år sedan. Ni ska bara veta – mitt första riktiga pass som receptionsvärd – det fanns inga fel, bara stöd, peppning, uppskattning och glada människor. Dessutom har jag fått turen att värda med en jättefin kvinna som backade upp mig hela passet med alla mina frågor, hon gjorde det med glädje och när vi sa hej då så gjorde vi high five för att höstens måndagspass tillsammans kommer att bli bäst.

Hur sätter man ord på sådant?

Kärleken – övervinner allt

Har legat näranära min systerdotter E och lyssnat på nattsånger tills hon somnade. I min famn, med sin panna mot min. Det var vad jag behövde. Nu är mitt hjärta mjukt som bomull, alla jobbiga känslor är bortblåsta.

20130416-225155.jpg
Lilla E tittar på fiskar på Gustavsvik