Det bästa jag vet i hela världen

Nu är klockan 23.00 här i Turkiet och jag har ”äntligen” kommit upp på mitt rum. Mitt rum som fortfarande varken har handdukar eller galgar, så imorgon ska jag be om att få prata med front office managern och se om det händer något då. Det är ju tråkigt att ett så pass fint hotell har så dålig service! Annars är allt jättebra och jag har absolut ingenting att klaga på.

image

Förut när jag väntade på att höra ifrån Tina så bestämde jag mig för att gå en sväng till stranden. Gick förbi min gamla lägenhet samt kiosken där jag brukade handla då (oftast något kallt att dricka efter att ha promenerat hem ifrån office i 45 graders värme). Han blev superglad och presenterade mig på turkiska som sin gamla granne för den andra butikspersonalen. Jag blev också glad!

Jag gick mina gamla promenadvägar. Kände mig alldeles precis som hemma, fast tänk hur fort man glömmer att turkarna nästan aldrig har sett en tjej förut. Alanya är underbart men jag har fått ett frieri och ca tusen ”varför har du inte en turkisk pojkvän”-förfrågningar ikväll. När jag bodde här lärde jag mig stänga av sådant + guidekläder ger mer respekt, nu kände jag mig irriterad på fem röda, haha. Men det där var bara en liten parantes, nu till det viktiga;

Kleopatrastranden. När jag promenerade ner mot havet så började jag fundera på varför jag någonsin faktiskt lämnade Alanya och det tog lång tid tills jag kom på skälet (som var nog så förnuftigt). Hur kan man lämna ett paradis? Slog mig ner en stund och såg ut över solnedgången och det oändliga havet. Ungefär samtidigt började kvällens sista böneutrop.

image

Jag rös i flera minuter, gåshud över hela kroppen. Det finns ingenting bättre än att se ut över ett oändligt hav och höra hur vågorna skvalpar emot strandkanten, det finns ingenting mer vackert än att se solens strålar reflekteras i vattnet. Jag ville stanna där och då förevigt, i tystnaden, i ljusspelet från himlen, med blicken ut över havet. Helt omöjligt att beskriva den känslan i ord.

Slet mig ifrån stranden när det började bli lite kyligt och gick till hamamet. Hamam är också en sådan fantastisk grej jag älskar med Turkiet.

image

Så in klev jag helt ensam i det här marmorbeklädda rummet. Låg sedan i ca 15 minuter på den varma plattan och lyssnade till ljudet av vatten som droppade ifrån en av kranarna, lyssnade på tystnaden och njöt av doften av lavendel därinne. Riktigt mycket mindfulness skulle jag vilja påstå!

Sedan väntade en timme med vanlig peeling och sedan peeling med havssalt och efter det skummassage. Det är helt fantastiskt, har ni varit i Turkiet utan att gå på hamam har ni definitivt missat något. Jag testade hamam första gången när jag och mamma var här 2013, och hjälp vad jag verkligen hade missat!

Efter hamamet låg jag nedbäddad i en skön fotölj, åt färsk frukt och njöt av tystnaden och lugnet. Helt ärligt var jag lite stressad över att klockan var så mycket men jag försökte koppla bort det.

image

image

Sedan var det dags för min timme med helkroppsmassage som dessutom innehöll varma lavastenar, medicinsk olja och avslutades med en varm ansiktsmask samt rosdoftande bodylotion. Att jag har ”çok problem” i typ hela kroppen och ska komma tillbaka om fem dagar är väl inte en riktigt lika fantastisk historia men liksom förra gången var detta en av mina absoluta bästa massager ever.

Jag betalade 360 kr/130 tl och då passade jag på att duscha där också vilket ju var en jäkla tur med tanke på mina uteblivna handdukar här på hotellet. Blev imponerad av duschen som hade varmvatten och ett jäkla drag (för er som inte vet så duschade jag i kallvatten med små inslag av kokhett vatten i ca 7 månader förra året och fick ofta gå till frissan för att tvätta håret pga att mitt hår är så tjockt och vattnet hade absolut inget tryck på något av ställena jag bodde på).

Halvsprang hem i panik för att klockan var så mycket. Valde typ sämsta bakgatan ever för att sedan råka svänga in på en ännu sämre… Insåg försent att jag faktiskt tänkt ta en taxi för att undvika att gå hem ensam sent på kvällen. Försökte stärka mig med tanken att man faktiskt SKA kunna gå hem i mörkret utan att oroa sig men så kom jag på att det önsketänkandet antagligen är ännu mer naivt här i Turkiet. Förr hade jag i alla fall telefonen så jag kunde ringa och prata med någon på väg hem.

Har ni läst hit är ni fantastiska, nu MÅSTE jag sova om jag kan för grannen verkar ha minidisco och så fort hen öppnar dörren eller får besök som knackar på låter det som att någon är påväg in till mig. Jag blir rädd varenda gång!

image

Boarding i Istanbul.

(Det tog mig 58 min att skriva det här inlägget, hur lång tid tog det för dig att läsa det?)

För 1 år sedan

Lämnade jag mina fantastiska kollegor i Alanya för en veckas semester i Bodrum. 11,5h resa med buss…

image

Otogarfamily! Ina, Jasmine, jag och Josefine som bodde tillsammans i Alanya.

image

Avskedsmiddag med fantastiska Alanyateamet.

Där fick jag nya vänner, nya upplevelser och jag försökte utforska så mycket av Bodrum, Bitez och Gümbet som möjligt men jag minns också hur trött jag var efter mina månader i Alanya, så jag sov väldigt mycket…

image

Jag bodde tillsammans med Elin, granne med Anna-Karin o Madde på Imba Apart i Bitez.

Bodrum är fantastiskt vackert och mindre fuktigt än Alanya. Det Egeiska havet heller inte lika varmt som Medelhavet… Bodrum ger en känsla av Grekland och Bitez är väldigt romantiskt.

image

Bitez i solnedgången

image

image

Fantastiskt vackra Bodrum stad.

I Gümbet hittade vi till Tequilastreet, bakom ett skynke en lång och smal gränd fullproppad av barer och knökfullt av människor.

image

Elin, jag, Madde och kollegor på tequilastreet.

image

A-K och jag redo för utekväll i Bodrum. Satte nog något slags alkoholrekord den kvällen! Sjukt billiga drinkar jämfört med Alanya.

Sedan flyttade jag till Marmaris och började jobba där med Johanna ❤

image

Bästa partyt var nog ändå barstreet i Marmaris och som tur var kom Bodrumgänget o kollegor från Airtours och hälsade på.

Marmaris absolut största charm är nog närheten till Rhodos och Gökova!

image

1,5h timmes båtresa från Marmaris finns Rhodos stad där jag och Madde njöt av grekisk sallad, tzatsiki och moussaka samt shoppade på H&M.

image

Gökova, ett måste att besöka för er som reser till Marmaris. Så vackert!

Ett år senare ligger jag i sängen och drömmer mig tillbaka. Förhoppningsvis redo för dom nya utmaningarna som väntar och med många nya erfarenheter i bagaget. Jag hade ett flera mål när jag kom hem och ett av dom har jag nått, dom andra är jag bara lite tid och vilja ifrån.

image

Alltid roar det någon

image

När jag står i receptionen på Friskis & Svettis och presenterar mig som Louise på Trygghetscentralen i telefonen. Det var ungefär samma moment som när jag under välkomstmötet i arrivalbussen i Kemer sa ”nu befinner vi oss alltså på Marmaris bargata”… End of story, nu går jag och lägger mig. Godnatt!

image

Trött, tröttare, tröttast

Båtutflykt

Idag ringde klockan 8. Hej semester – eller?! Hade en fantastisk utflykt, fick dessutom köra lite guidning i mikrofon för dom svenska gästerna på båten. Sjukt kul!

image

image

Gratis glass på båten är en fin förmån och en av dom saker jag älskade med att jobba som guide 😉

Efteråt tog vi en ”liten” fika. Glass och iskaffe!
image

Ikväll har vi haft minireunion med gamla kollegor igen. Trevligt och på Crazy Horse även ikväll! Sushi, såklart.

image

Nu kör vi

Dagen efter ledig dag, full med energi! Inlett min sista arrivalhelg för säsongen… Kör stenhårt m 6 st dep/arr mellan fred till månd. Känns ändå fint att avsluta med det roligaste i mitt jobb!

20141011-010109-3669839.jpg
Ikväll har vi lagat mat hemma. Kors i taket! Om man inte räknar nudlar har jag lagat mat 3-4 ggr sammanlagt på hela säsongen 🙂 Var så mysigt att sitta vid ett riktigt köksbord, i ett kök, och äta… Små saker som man ofta tar för givet 😉 Finns ju massvis av andra saker jag kommer uppskatta när jag sen kommer hem, som tex drickbart kranvatten och en dusch där man inte enbart kan duscha iskallt eller skållhett 🙂

Dagen efter

Vaknade upp imorse och var så jävla bakis, kom inte ens ihåg var jag hade varit på kvällen eller hur jag kom hem.

Sen kom jag på det – jag har jobbat natt! Inte alls dagen efter party men det kändes precis så, haha.

Har i alla fall haft en bra dag på flygplatsen, träffat ännu fler saknade kollegor från Alanya. Har dessutom träffat vår egna busschafför som vi har på arrival och departure i Alanya, blev så glad att se honom! Fick en kram och godis, turkish delight 😉

Det är konstigt egentligen hur man kan bli så bra vän med någon som man inte ens pratar samma språk som.

Nää nu börjar jag tänka på alla som jag träffat sen jag kom hit, hur mycket alla betyder och att det här snart är slut. Så mycket underbara människor. Helt otroligt!

Och när jag är på flygplatsen i Antalya så inser jag hur mycket jag faktiskt tycker om mitt jobb, trots att jag nu ser fram emot att få komma hem till Sverige och sova en vecka i sträck!

16 dagar kvar med jobb så som det ser ut nu. Sedan semestrar jag lite i Alanya innan det är dags att åka hem till verkligheten igen.

Dags att kliva ur bubblan.

20140927-222341-80621498.jpg

Tufft schema

Idag har jag varit så jäkla trött! Har ju inte sovit ordentligt på veckor så det är kanske inte så konstigt.

Så jäkla tråkigt att ha ett så tufft schema när man har besök. Hinner träffa mamma och min kusin ca 2h om dagen bara 😦 Men är glad för det lilla, även om jag hade önskat att vi kunde hitta på mer tillsammans.

Har totalt 1 ledig dag på dom 2.5 veckor som dom är här och denna veckan jobbar jag dag/natt hela veckan, med 8 st arrival. Rekord!

20140927-034334-13414421.jpgPoolen där jag bor.

Dayarrival

Helt underbart att vara tillbaka på Antalya flygplats! Kan inte beskriva hur bra det kändes att träffa mina kollegor från Alanya, saknar alla sååå mycket!!!

Ska tillbaka inatt och det gör faktiskt ingenting, ska bli så roligt att få träffa Jasmine och Sofia igen!!!

Happy days 😉

Tillbaka på guideskolan

Hosta, halsont, huvudvärk, ont i bihålorna, en näsa som är täppt och rinner – så jävla typiskt att bli sjuk just denna vecka. Jag blir vansinnig!!! Det passar inte riktigt just nu.

Ny destination, schemat from hell (jobbar dag och natt hela veckan), ingen ledig dag och dessutom besök ifrån Sverige.

Så penicillinkur påbörjad ikväll. Hoppas på snabba resultat. Har även alvedon och nässpray men skulle vilja ha lite halstabletter.

Jag har dessutom en världelös aircondition. Delar dosa med tjejen i rummet bredvid mitt.

Fyfan, tänk vad mycket man får vara med om. Jag hoppas jag kommer se tillbaka på den här tiden och känna mig väldigt nöjd över mig själv!

20140924-235732-86252639.jpg
Mamma och jag åt ostbricka ikväll. Sååå gott.

Vet ni förresten, att kliva in på Viking Star imorse var som att slungas tillbaka ett halvår i tiden. Helt plötsligt var jag den där Louise som precis lämnat hemmet och tryggheten och åkt till något jag inte visste vad det var, jag såg platser jag stått på, mindes samtal med olika människor, kunde på något vis känna alla blandade känslor som guideskolan förde med sig.

20140925-000013-13658.jpg
Helt plötsligt var jag tillbaka på guideskolan. Det är som ett annat liv, overkligt, men ändå så jävla nära.

Vad har hänt sen dess? Vem är jag och vem var jag då?

Mycket känslor! Också en av trygghet. Och känslan av att vara tillbaka där allt började är ganska häftig…

20140925-000546-346050.jpg

Arrivalnight, hamam och indisk mat

Hade arrivalnight idag, jag och gästerna lämnade flygplatsen vid kl 6 på morgonen. Efter att ha lämnat av vid alla hotell var jag hemma strax efter 9, då var det redan strålande sol och värme i Marmaris.

Eftersom jag inte har servicetelefonen så har jag lyckats sova 5 timmar. Så jäkla lyxigt att få sova ordentligt efter nightarrival! Hade hotellträff på eftermiddag/kväll, satt och pratade med 6 st trevliga norska gäster i en timme som dessutom bokade Rhodos och hamam!

Är det något du ska göra i Turkiet så är det att gå på hamam och är du i Marmaris – passa på att åka till underbara Rhodos! En helt annan luft, klart och turkost vatten, den underbart goda grekiska maten… Ja jag är helt förälskad i Rhodos. Gamla stan är supermysig! Och i new city hittar du Cyprusplatsen med kanonbra shopping, bla H&M, Zara, Mango och Sephora.

Åk till Rhodos, gå på hamam.

Och ikväll var jag faktiskt på vårt hamam här i Marmaris, har hälsat på förut men inte gjort programet. Det är ett traditionellt turkiskt bad som är superfräscht. Kul att jobba med ett sådant ställe, för mig är det otroligt viktigt att kunna stå för det jag rekommenderar gästerna.

Hamamet var underbart! Nu är jag fräsch och avslappnad. Det är det bästa som finns, definitivt en av dom saker jag kommer sakna otroligt mycket när jag kommer hem.

Efter hamamet var jag och Johanna på Taj Mahal, en indisk resturang och åt middag. Minns tyvärr inte vad rätten jag åt hette men det var väldigt gott: kyckling, curry och ananas.

Avslutar kvällen med en drink. Inget att klaga på. Känner mig bortskämd!

Jag älskar att bo och jobba här, att uppleva allt jag gör, träffa alla människor jag träffar… Men visst ligger också en saknad och gror imom mig. Saknaden efter vänner och familj (mamma, pappa, systrar, syskonbarn, farmor o farfar, mormor o morfar… :)) Saknad efter min lägenhet, mitt riktiga hem, svensk mat, längtan efter REGN och lite kyligare klimat, efter att göra ingenting. Att handla på ica och laga mat i mitt eget kök! Julafton hos farmor och farfar. Att ta tåget till syskonbarnen i Malmö. Sitta i köket o babbla med mamma o pappa medan dom lagar mat. Att spontant äta middag hos syskonbarnen i Örebro. Gå en promenad med Jessica och Cesse, hänga i Mallans lgh och skicka tusen sms per dag till Amanda.

Listan kan göras lång men kl 9 ska jag och Johanna ha frukostmöte så nu måååste jag sova. Godnatt!

Sista dygnet med servicetelefonen – nattligt hotellbesök

Efter ett hotellbesök vid kl 4 på natten var jag lagom trött när servicetelefonen ringde första gången vid 8 på morgonen.

Hade min första send bus här i Marmaris. Norrmän! Det gick väl bra 🙂 Sedan lunch med några guider från andra destinationer och bolag. Jäääklar vad trött jag var då.

Hade jobbat klart vid 20-tiden. Raka vägen hem! Lämnat ifrån mig servicetelefonen och imorgon är jag ledig. Då väntar Rhodos! Nu ska jag läsa lite reseguider o sedan sova.

Nedanför min balkong spelar baren bland annat Elvis, Frank Sinatra, The Supreams, ABBA och The Bangles. Sån musik jag tycker om. Mysigt! Kl 00.00 så blir det knäpptyst. Det är lag på det, bara på bargatan kan man höra untz untz efter midnatt.

Jag har underbara gäster!

Har precis skickat en buss till flygplatsen och nästan alla på bussen var med på min arrival när dom kom hit till Alanya. Jag hade en grym transfer den dagen, alla var så trevliga, glada och fulla med energi. Det smittar av sig!

Några gäster var så nöjd m hamamet jag rekommenderade, och sa att hamam är helt underbart. Som sagt, ALLA borde testa hamam!

På ett av hotellen hade gästerna två pocketböcker dom sparat till mig! Jag blev sååå rörd, sa nämligen på min arrival att om det är någon som har med sig böcker som dom inte vill ha med hem tar jag gärna emot dom. Skojade om att jag hade fått en bok på norska veckan innan men att det inte var så kul 😉 Så kom dom ihåg det och stod med dom i handen när jag klev av bussen. En annan gäst kom fram till mig med en tidning och sa att hon sparat den till mig!!!

Ytterligare några gäster hade sett mig ikväll på Destino, dom hade varit där och ätit efter mina rekommendationer och var nöjda med resturangen (såklart), kul!

Nu kan jag somna glad och nöjd. Det är sådana här underbara gäster som gör mitt jobb till världens bästa. Dessa gäster flyger till Norrköping och imorgon kommer det nya därifrån, jag ser verkligen fram emot att ta emot dom 🙂

VÄRLDENS ENKLASTE JOBB?

Reseledare måste vara världens enklaste och framför allt roligast arbete. Inte sant?

Tänk att få ha betald semester. Och inte krävs det någon särskild utbildning. En reseledare behöver inte kunna så mycket.

Utom språk förstås. Några års universitetsstudier i ett par olika språk är naturligtvis en bra grund. Annars är det inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom sjukvård förstås. Det är verkligen inte dumt om reseledaren är sjuksköterska eller läkare. För att inte tala om mentalvårdare. Reseledaren måste kunna svara på vilka mediciner som hjälper mot solsting, värmeslag och förfrysningar. Diarréer och förstoppningar måste kunna lösas. Enklare typer av hjärtsvikt, nervproblem samt givetvis akut alkoholförgiftning.
De mediciner och sjukdomar som reseledaren inte känner till, lär hon/han sig snart. Resenärerna är mycket generösa när det gäller att dela med sig av sina sjukdomar och mediciner. Samt sina släktingars. Och vännernas. Annars är det inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom juridik förstås. Vad får och framför allt vad får man inte göra i detta land? Vi skandinaver är vana att det alltid finns någon som talar om det för oss. Det skall reseledaren kunna.
Får man smuggla äkta mattor, om man låtsas att man tror att de är oäkta? Får man gå nedför trappor utan att hålla i ledstången? Får man skratta utan hjälm och hur får man ut sitt ressällskap ur finkan? Annars är det inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom historia förstås. Det är väl ändå skamligt att betala massor av pengar och inte få en guide som åtminstone har Alf Henrikssons kunskaper.
Hade man velat läsa en massa själv, hade man inte valt en guidad busstur. Lite kan man väl ändå kräva. Annars är det inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom gedigen kunskap i matlagning och vin förstås. Några år i Grytthyttan skadar inte. När man reser till en ny plats vill man naturligtvis veta allting om traktens restauranger, vad som serveras, hur det är tillagat och vilket vin som passar bäst till vilken sorts mat. Har inte reseledaren varit på alla restauranger? Märkligt. Vad gör de egentligen år efter år på samma resmål? Solar och badar mest förstås? Eller åker skidor. Nej, det är inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom psykologi förstås. De är alltid några resenärer som blir osams, drabbas av paranoia, västerprasslar eller försöker byta sin fru mot ett par kameler. Sådant leder ofta till psykodramer. Vem skall kunna lösa detta, om inte reseledaren.
Att ha erfarenhet från dagis, mentalsjukhus och/eller socialarbete är inte dumt. Har man varit morsa eller farsa på stan, är det en fjäder i hatten. Annars är det inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom metrologi förstås. Hur blir vädret imorgon? Är det någon idé att åka med på bussturen eller passar det bättre att sola? Hur blir vädret i övermorgon och hur är vädret hemma? Regnar det i Sala? Vet inte reseledaren det? Märkligt. Man har väl betalat för att få lite service.
Nej, det är inte mycket en reseledare behöver kunna.

Utom lite administration förstås. Det handlar om enklare typer av kontorsarbete, som att ta hand om växling, deponering av pengar, ordna utflykter, bilhyror och vespor, arrangera välkomstmiddagar, barnpassning, kontakten med huvudkontoret i Sverige, skriva rapport och fixa rum, när det finns några.

Dessutom är det bra om reseledaren är utbildad musicalartist med författartalanger. Det gör det lättare att få jobb. Sjunga och dansa ska väl reseledaren ändå kunna. Man har ju inte rest på restplats. Lite show är det minsta man kan begära.

Nej, det är verkligen inte mycket man behöver kunna för att ha betald semester. Det känns skönt att veta att reseledaren inte är överbetald. Ett par tusenlappar i månaden. Brutto. Det är helt OK. De får ju mat. Ibland får de till och med ett rum som de får behålla hela säsongen.

En reseledare
SVD 1995