Etikettarkiv: drömmar

Historien om varför det blev Vegas

Det förra inlägget blev inte det sista och det var väl för väl. Vägen bussen åker på är svinhal och termometern visar -9 grader, ska jag av någon anledning inte överleva denna resa så hoppas jag att det inte blir förrän efter den tolfte januari. Nej jag vill inte dö men jag menar allvar! Jag har väntat på det här sedan år 2003, åren går och drömmen om Céline i Las Vegas har funnits kvar.

image

Tanken var att jag skulle flyga till Vegas över några dagar för att se Céline Dions show och sedan flyga vidare till Florida, till en kompis, till värmen. Jag såg fram emot att bada i havet, upptäcka Orlanda och Miami Beach, gå på Disneyworld och besöka The Wizarding world of Harry Potter men eftersom min kompis i Florida flyttade hem så blev det ändrade planer.

image

Fortfarande hade jag flygbiljetten till Vegas bokad och betald, liksom min biljett till Céline Dion. Så jag bestämde mig för att gå all in på Vegas istället och nu sitter jag här i bussen påväg mot Arlanda!

image

Det enda jag inte helt kan acceptera är att jag inte ska ligga i en solstol och dricka drinkar vid någon av dom alla  fantastiska poolerna som finns, men det kommer tillfällen för sådant längre fram i livet.

image

Det här är min första resa till USA, men säkerligen inte den sista.

Vila & en annorlunda smörgåstårta på jobbet

Är ganska trött trots 7h sömn idag. Hoppas lite på att jobba extra inatt men tror att dom kommer klara sig fint ändå så snart ska jag nog sova. Har driftledartelefonen som ett prioriterat avbrott när telefonen är på ljudlöst så om dom ringer ska jag höra det. Jag antar att det kan vara skönt med lite vila efter 6 nätter irad…

image

Min kollega fyllde år igår (typ 24, hon är ung) och bjöd på en jättegod italiensk smörgåstårta! Det var bland annat mozzarella, oliver, pesto, soltorkade tomater – ni hör och framförallt ser på bilden hur gott det var! Tack Laina ❤ Ska be henne om receptet så får jag återkomma med det här så kan ni också prova.

Imorgon är det 1 år sedan jag började utbildningen på mitt jobb. Ett år. Det har hänt ganska mycket sen dess, både inuti och utanpå, jag har dessutom hunnit med två resor till Turkiet och en resa till Prag trots att det känns som att jag inte gjort annat än att jobba. Idag är det 59 dagar kvar tills jag åker till USA för första gången – sjukt nervös, sjukt spännande och lite tråkigt att jag bara blir borta en vecka but yet there is more to come in life.

Det bästa jag vet i hela världen

Nu är klockan 23.00 här i Turkiet och jag har ”äntligen” kommit upp på mitt rum. Mitt rum som fortfarande varken har handdukar eller galgar, så imorgon ska jag be om att få prata med front office managern och se om det händer något då. Det är ju tråkigt att ett så pass fint hotell har så dålig service! Annars är allt jättebra och jag har absolut ingenting att klaga på.

image

Förut när jag väntade på att höra ifrån Tina så bestämde jag mig för att gå en sväng till stranden. Gick förbi min gamla lägenhet samt kiosken där jag brukade handla då (oftast något kallt att dricka efter att ha promenerat hem ifrån office i 45 graders värme). Han blev superglad och presenterade mig på turkiska som sin gamla granne för den andra butikspersonalen. Jag blev också glad!

Jag gick mina gamla promenadvägar. Kände mig alldeles precis som hemma, fast tänk hur fort man glömmer att turkarna nästan aldrig har sett en tjej förut. Alanya är underbart men jag har fått ett frieri och ca tusen ”varför har du inte en turkisk pojkvän”-förfrågningar ikväll. När jag bodde här lärde jag mig stänga av sådant + guidekläder ger mer respekt, nu kände jag mig irriterad på fem röda, haha. Men det där var bara en liten parantes, nu till det viktiga;

Kleopatrastranden. När jag promenerade ner mot havet så började jag fundera på varför jag någonsin faktiskt lämnade Alanya och det tog lång tid tills jag kom på skälet (som var nog så förnuftigt). Hur kan man lämna ett paradis? Slog mig ner en stund och såg ut över solnedgången och det oändliga havet. Ungefär samtidigt började kvällens sista böneutrop.

image

Jag rös i flera minuter, gåshud över hela kroppen. Det finns ingenting bättre än att se ut över ett oändligt hav och höra hur vågorna skvalpar emot strandkanten, det finns ingenting mer vackert än att se solens strålar reflekteras i vattnet. Jag ville stanna där och då förevigt, i tystnaden, i ljusspelet från himlen, med blicken ut över havet. Helt omöjligt att beskriva den känslan i ord.

Slet mig ifrån stranden när det började bli lite kyligt och gick till hamamet. Hamam är också en sådan fantastisk grej jag älskar med Turkiet.

image

Så in klev jag helt ensam i det här marmorbeklädda rummet. Låg sedan i ca 15 minuter på den varma plattan och lyssnade till ljudet av vatten som droppade ifrån en av kranarna, lyssnade på tystnaden och njöt av doften av lavendel därinne. Riktigt mycket mindfulness skulle jag vilja påstå!

Sedan väntade en timme med vanlig peeling och sedan peeling med havssalt och efter det skummassage. Det är helt fantastiskt, har ni varit i Turkiet utan att gå på hamam har ni definitivt missat något. Jag testade hamam första gången när jag och mamma var här 2013, och hjälp vad jag verkligen hade missat!

Efter hamamet låg jag nedbäddad i en skön fotölj, åt färsk frukt och njöt av tystnaden och lugnet. Helt ärligt var jag lite stressad över att klockan var så mycket men jag försökte koppla bort det.

image

image

Sedan var det dags för min timme med helkroppsmassage som dessutom innehöll varma lavastenar, medicinsk olja och avslutades med en varm ansiktsmask samt rosdoftande bodylotion. Att jag har ”çok problem” i typ hela kroppen och ska komma tillbaka om fem dagar är väl inte en riktigt lika fantastisk historia men liksom förra gången var detta en av mina absoluta bästa massager ever.

Jag betalade 360 kr/130 tl och då passade jag på att duscha där också vilket ju var en jäkla tur med tanke på mina uteblivna handdukar här på hotellet. Blev imponerad av duschen som hade varmvatten och ett jäkla drag (för er som inte vet så duschade jag i kallvatten med små inslag av kokhett vatten i ca 7 månader förra året och fick ofta gå till frissan för att tvätta håret pga att mitt hår är så tjockt och vattnet hade absolut inget tryck på något av ställena jag bodde på).

Halvsprang hem i panik för att klockan var så mycket. Valde typ sämsta bakgatan ever för att sedan råka svänga in på en ännu sämre… Insåg försent att jag faktiskt tänkt ta en taxi för att undvika att gå hem ensam sent på kvällen. Försökte stärka mig med tanken att man faktiskt SKA kunna gå hem i mörkret utan att oroa sig men så kom jag på att det önsketänkandet antagligen är ännu mer naivt här i Turkiet. Förr hade jag i alla fall telefonen så jag kunde ringa och prata med någon på väg hem.

Har ni läst hit är ni fantastiska, nu MÅSTE jag sova om jag kan för grannen verkar ha minidisco och så fort hen öppnar dörren eller får besök som knackar på låter det som att någon är påväg in till mig. Jag blir rädd varenda gång!

image

Boarding i Istanbul.

(Det tog mig 58 min att skriva det här inlägget, hur lång tid tog det för dig att läsa det?)

Kära dagbok

Idag har varit en lång dag. Jag har haft så sjukt tråkigt samtidigt som jag har varit så trött. Har funderat över om jag gjorde rätt som tog så lång semester och försökt packa min resväska inför imorgon med resultatet icke färdigpackat ännu.

Slutsats: Jag presterar bättre under tidspress.

Beslut: Jag packar klart imorgon.

Backup: Listan. Jag har en lista att titta på om jag mot förmodan packar lika dåligt även under tidspress.

Hur som helst vände allting till det positiva när jag åkte hem till en kompis. Mycket bra beslut och mycket mysig kväll!

image

När jag ändå var uppe på stan bestämde jag mig för att gå in på jobbet och lämna min ansökan. Skönt att inte behöva gå dit imorgon innan jag åker till flygplatsen.

Efter mycket funderande och velande och rådfrågning hit och dit så har jag tagit ett visshetsbeslut kring min ansökan och jag hoppas att det kommer leda till något bra.

image

Valde att ta en promenad hem och stannade till en stund hos min syster på vägen. Nu är jag så trött så jag vet inte hur jag ska ta mig från soffan till sängen. Det blir mitt sista mission för idag.

Godnatt dagboken!

Äventyr i converse eller all inclusive i högklackat

Efter att ha sovit hela dagen och ätit mat så har jag bäddat ner mig i sängen. Tanken var att jag skulle se en film men den slutade fungera efter ca 23 min, just my luck 😉

image

Nachotallrik, så inte lowcarb men så väldigt gott!

Nu ligger jag här och planerar för min resa till USA. Lyssnar på Céline Dion, hänger på tapatalk o letar boende i Vegas. Det absolut bekvämaste vore att bo på Ceasars Palace vilket skulle kosta mig ca 4000 kr för 3 nätter…

Har lite halvt bestämt mig för att bo på hostel i Florida när jag ska träffa min kompis. Finns 8-bädds rum med pool, gratis wifi o nära stranden i Fort Lauderdale till ett väldigt bra pris.

Jag är lite småförtjust i hostels, och i tanken på hela backpackinglivet, det är lite läskigt men spännande att dela rum med massa människor man inte känner och jag har tidigare hostelerfarenheter som varit positiva! Då har jag rest med vänner och inte ensam. Brukar resonera som så att jag inte spenderar så mycket tid på mitt boende ändå eftersom att jag reser iväg för att se och göra saker.

image

Hollywood beach hostel i FL.

Sååå jag började lite smått titta på hostels även i Vegas (annars har det mest lutat mot Circus circus eller Excalibur som är ”billiga” alternativ till lyxhotellen på strippen).

image

Hittadr ett jättebilligt hostel i Vegas med gratis pannkaksfrukost och free shuttle till The strip. Det ligger i Down town men hela tanken var väl från början att jag ska bo på The strip och leva Vegas fullt ut när jag väl är där!

Men vilka tankar får jag nu när jag överväger hostel även i Vegas – inga normala i alla fall för när jag läser att en ensam tjej kanske inte ska välja att bo i området och att det förekommer både droger och prostitution i närheten om nätterna så är mina första tankar att jag antagligen kommer vara livrädd men att jag kommer utvecklas och lära mig nya saker om mig själv, och att jag hellre ser baksidan av saker o ting än är en all inclusive tjej som betalar för att undvika eventuella problem på resande fot.

Det finns så många saker att väga in. Tid är pengar. Och tid har jag inte gott om, speciellt inte i Vegas. Vill jag ha det mesta bekvämt inom promenadavstånd, eget rum att sprida ut mina grejer i och utsikt över The strip, eller vill jag utmana mig själv genom att bo på ett läskigt hostels o samtidigt spara in några kronor (tusenlappar) men bli tvungen att ta kollektivtrafik el taxi till centrum och antagligen få erfarenheter som jag inte får genom att bo i eget rum på huvudgatan?

image

Las Vegas hostel

Jag vet inte och jag har sagt till mig själv tusen gånger att sluta planera för USA tills jag kommer hem från Turkiet och tills en vän har bestämt sig om hon kommer följa med till Vegas eller inte, men ändå hamnar jag gång på gång i planeringstankar igen!

Fördel m hostel är att det är billigt och ett bra sätt att träffa andra människor, nackdelen är att jag kan känna mig rädd och sova dåligt med tusen andra människor i samma rum och att det är längre avstånd till The collosseum.

Jag kanske inte alls är en äventyrsmänniska som jag tror, jag kanske är en all inclusive tjej som hellre betalar 10 gånger så mycket och blir forslad mellan dom olika sevärdigheterna tillsammans med ett gäng andra turisterna med en guide i spetsen, likt ett gäng dagisbarn påväg på utflykt i närmaste lekpark?

Eller är jag hon som helst stannar på hotellområdet för att jag inte vågar gå ut och äter samma sak på menyn varje kväll för att jag vet vad jag får och för att slippa problem?

Blir det stor resväska och högklackade skor med hotellrum på The strip, eller ryggsäck och converse i ett rum med sju andra personer på Las Vegas bakgator?

Den där backpackingdrömmen kanske passar bättre in på en långresa genom Asien än under två veckor i USA . Och eftersom att tankarna gick över i att leta billiga flygbiljetter till Bangkok så lägger jag ner det här nu och säger godnatt. Nu ska jag tvinga mig själv att inte börja drömma om Thailand och dykcertifikat på Koh Phangan.

En sak i taget.

image

Nästa steg på vägen

image

Klockan är 22.14 och jag ligger nerbäddad i min egen säng. Känns lite konstigt. Ovant. Jag ska ingenstans, jag måste ingenting och jag är hemma.

Har höstkänslor, lyssnar på Melissa Horn och Laleh. Ser fram emot hösten, mysiga tjocka tröjor, krispiga mornar och träd med olikfärgade löv. Jag har varit så inställd på att det skulle vara sommar i bara augusti och så har det varit.

Augusti är snart slut och jag väntar plötsligt på hösten. Jag känner mig ensam men ändå behagligt ensam.

Föreställer mig höstskor och fina kappor, med en stor halsduk lindad kring halsen. Fingervantar och färgsprakande soluppgångar, promenader i skogen och någon att prata med, en kopp te att värma mig med efteråt. Tunga toner, känslan av att leva lite i en dröm, på paus i väntan på nästa stora äventyr.

Är vi redo för hösten? För jag längtar.

Idag har jag

– Sorterat viktiga papper
– Skrivit ut flygbiljetter till Turkiet och Las Vegas, min biljett till Céline Dion, min hotellreservation i Turkiet samt min transferbiljett till & från Arlanda
– Varit ute med vovvarna, matat dom, gett dom vatten, gett medicin
– Räddat valparna från valphagen när regnet plötsligt vräkte ner
– Lagat mat och fixat matlådor till helgen

image

Hade planerat att leta efter mina Harry Potter böcker också och att plugga körkortsteori men så har det inte blivit och eftersom jag ska jobba i helgen har jag talat om för hundarna att vi tar tidig kväll ikväll!

Får se vad jag hinner och orkar imorgon innan jag åker hem!

image

Tonight is the night! Céline Dion är tillbaka i Vegas, 19.30 amerikansk tid, efter ett års uppehåll pga hennes mans svåra cancer.

image

Blev inspirerad av den norska tjejen Cellyd5 och gjorde min egna welcome back Céline-bild! Cellyd5 är på plats i Vegas för att se Célines öppningsshow och har dessutom träffat henne en gång i Kanada.

image

Jag minns när jag läste att Céline skulle ha en show i Las Vegas i flera år framöver och jag tänkte att det var kört för min del. Så himla besviken! Sedan besökte hon Stockholm under sin Taking chances tour och i januari nästa år får jag äntligen äntligen äntligen se henne i Vegas. ❤ Längtar o håller tummarna för att det inte blir inställt. Nu ser jag fram emot att läsa recensioner från fans och i newspaper online.

image

Läste dessutom att Céline släpper ett nytt album på franska nästa år och ett på engelska år 2017! Den som väntar på något gott…