Kategorier
Allmänt dessert Familjeliv Gravid Mat Recept

Våffeldagen & RUL

Hej på er!!!

Vaknade i ottan imorse och då hade jag dessutom varit vaken flertalet gånger dessförinnan… Så när klockan var 04 gav jag upp och gick upp 🙂

Eftersom det är våffeldagen, eller Vårfrudagen som jag precis fått lära mig av min Pappa att det egentligen heter, fick jag för mig att överraska Christian med våfflor till frukost. Och till våfflor behövs sylt. Men det har ju inte vi hemma bara sådär och var köper man det kl 04 på natten? Nej, helt omöjligt att få tag på. Så jag bestämde mig för att koka egen!

Superenkelt och bara två ingredienser behövs. Jordgubbar och socker.

Hemgjord jordgubbssylt,

🥄500 gram jordgubbar

🥄2 dl strösocker eller syltsocker

Gör såhär:

Lägg jordgubbarna i en kastrull tillsammans med sockret och koka i 10-15 minuter med syltsocker eller i 20-25 minuter med vanligt socker (jag använde vanligt) Mosa jordgubbarna vartefter med en gaffel.

I syltsockret ingår pektin som gör att sylten får en mer geléaktig konsistens. Men det går faktiskt lika bra med vanligt socker, den blir dock lite rinnigare och den behöver koka lite längre.

Tanken var alltså att jag skulle överraska Christian med frukosten men precis när dom sista dropparna kaffe rann ned i kannan klev han ut från sovrummet och ropade glatt ”god morgon älskling!” Jag fick lite panik, ropade åt honom att blunda och skyndade mig att fösa in honom i sovrummet igen.

Det händer väl i princip ALDRIG att han kommer upp sådär innan klockan ens har ringt. Skulle säga att oddsen för att det händer är ungefär lika höga som att vinna på Eurojackpott.

Kanske hade han lika mycket fjärilar i magen som mig? För idag har vi varit på RUL, rutinultraljud. Så otroligt mycket jag längtat och väntat på den här dagen!!! Nervositeten för att något inte skulle stå rätt till tog dock överhand så jag var mer jobbigt nervös än glatt förväntansfull när jag väl kom till specialistmödrarvården.

Började tex med att kliva ur hissen på fel våning och sedan satte jag på mig munskyddet ut- och in 🙂

Så tråkigt att Christian inte får följa med på ultraljud och besök hos barnmorskan pga coronan men vi var medvetna om det när vi ändå valde att skaffa barn under en pandemi. Det viktigaste är att han håller sig frisk och får vara med på förlossningen.

Vi var på ett tidigt ultraljud på en privatklinik i Örebro redan när jag var gravid i vecka 8. Då fick Christian fick följa med och så har jag fått filmat på KUB och även idag på RUL, samt att han har varit med på videosamtal när det varit besök hos barnmorskan. Så det har löst sig väldigt bra ändå tycker jag.

Allting var bra med vår bebis! Det är en konstig känsla att ligga där och se bebisen på skärmen, så overkligt att den är i min mage fast jag känner den v a r j e dag. Så svårt att förstå det fast det ju är det mest naturliga i hela världen.

Jag grät. Och kände sådan tacksamhet. Och glädje. Ja, så många blandade, fina och otroligt starka känslor! Dock ville bebisen inte samarbeta helt med att visa huvudet och hjärtat ordentligt från början men det löste sig efter att jag varit uppe och promenerat och hoppat runt lite på rummet samt att barnmorskan fick buffa lite extra på magen.

Ska på ett extraultraljud i vecka 32 men det var inget att oroa oss för sa barnmorskan så det kommer vi inte att göra. Vi får lita på att experterna vet bäst, informerar oss om vad vi behöver veta och absolut iiinte googla, haha.

Könet skrev barnmorskan ned på ultraljudsbilden och la i ett kuvert åt oss. Vi har inte tittat än. På något vis känns det inte alls relevant nu när vi vet att allt är bra, jag känner mig trygg i den känslan men är SJÄLVKLART nyfiken ändå på vem som döljer sig där inne.

Vi ska ta reda på det lite senare idag och filma det samtidigt för att skicka till våra familjer, distansavslöjande. Tänkte dela det här och på Instagram också om ni är nyfikna? Håll utkik ikväll!

KRAM

Kategorier
Allmänt Familjeliv Gravid

Att känna oro för att bli mamma

Hej hej,

tänkte att jag ska samla mod och dela något mindre roligt med er om livet som gravid och blivande mamma. Jag tycker jag läser överallt om alla lyckliga gravida och är väl mestadels själv en av dom men dom senaste veckorna har jag mått dåligt och gråtit mycket. Av oro och av dåligt samvete…

Utöver allt det fina och förväntansfulla, så mycket skrämmande känslor i att vänta barn. Så många tankar och tvivel. Tänk om jag misslyckas i min roll som mamma?

Tänk om jag inte kan ge mitt barn det bästa? Om min ork och mitt tålamod inte räcker till, om jag inte har det som krävs för att vara mamma, bonusmamma och sambo?

Tänk om livet som mamma och pappa blir för tufft och vi inte orkar hålla ihop? Om någon blir sjuk? Om det händer någon av oss något eller båda två? Vem tar hand om vårt barn då?

Tänk om mitt barn inte mår bra? Blir utsatt för något hemskt? Inte får några vänner? Kommer jag ha förmågan att hantera och hjälpa mitt barn på bästa sätt? Och vilket sätt är då det bästa?

Hur förbereder jag mig inför det här?

Eller som jag läste nånstans ”Om jag plötsligt inte alls vill vara mamma? Om jag upptäcker att det var visst inget för mig?”

Vill bara njuta av graviditeten och ja, jag är mestadels lycklig men helt ärligt – så är jag så himla rädd och orolig också. Så mycket jobbiga tankar. Jag vill verkligen ge mitt barn kärlek, trygghet, en familj. Vara den BÄSTA mamman med obegränsad kärlek att ge. Om jag inte har förmågan att göra det då?

Tänk om bebisen mår dåligt varje gång jag gråter? Och så blir det en ond cirkel.

Visst måste vi vara fler som känner oro ibland? Eller är alla andra endast lyckligt väntande?

Kram

Kategorier
Allmänt Frågor & svar Gravid Vecka för vecka

Frågor & svar – min graviditet (vecka 18)

Hej hej,

hoppas ni mår bra? Vaknade till sol utanför fönstret denna söndagsmorgon men den har försvunnit igen. Tror det blir en riktigt luuugn dag med någon promenad och mys i soffan. Ikväll ska vi äta tacos!

Har fått så mkt frågor i DM på Instagram gällande min graviditet och hinner inte med att svara i den takt jag önskar så tänkte samla och besvara dom vanligaste frågorna i det här inlägget! 🙂

Jag vet att det finns många blandade känslor kring att läsa om andras graviditeter, vissa ääälskar och andra är minde förtjusta. Så för er som inte är intresserade av graviduppdatering, scrolla vidare, nästa inlägg kommer handla om något annat.

Vilken vecka är du i?

Vecka 18! Upplever att magen bara sa POFF och blev superstor helt plötsligt. Lite mer rund och upphöjd liksom. Min bebis är 15 cm lång och väger 170 gram. Den lever om för fullt i magen och speciellt på kvällarna ♡

Christian frågade här om kvällen varför jag låter som att jag sprungit ett marathon när jag tagit på byxor och strumpor 🙂 Det börjar bli lite tufft, haha och magen börjar vara lite ivägen.

Var det planerat/hade ni svårt att bli gravida?

Ja det var planerat! Och nej – vi hade inte svårt att bli gravida. Men vi var medvetna om att det kunde ha varit annorlunda. Jag har aldrig tagit för givet att jag skulle kunna bli gravid eller ens få ett barn. Är med facit i hand väldigt förvånad att det gick så fort som det gjorde. Och oerhört tacksam!

Har du gått upp mycket i vikt?

Nej, sist jag vägde mig (händer sällan då jag inte vill fokusera på vikt utan på att må bra och viktigast att alla prover hos BM är bra) hade jag gått ned. Men det ska inte vara någon fara, bebisen tar det den behöver och jag mår bra 🙂 Vikten lär öka igen så småningom, haha. Magen växer och senaste dagarna har jag varit eeextremt hungrig.

Bantar du?

Neeej. Fick den här frågan när jag la upp bilder på Instagram där jag äter mycket frukt och smoothie 😉 Jag bantar INTE! Försöker äta varierat och av allt. Äter det jag är sugen på. Och som ni säkert har sett blir det en hel del skräpmat och godis också. Tycker generellt INTE om bantning och vikthets och aaabsolut inte under en graviditet. Kan låta klyschigt men så är det!

Hur mår du?

Jättebra! Över förväntan för att jämföra med hur många jag läser om som mår dåligt under sin graviditet, är så glad för att jag får må bra 🙂 Det enda som är jobbigt är att jag sover extremt dåligt och har foglossning. Men det funkar ändå tycker jag. Förutom när jag sover sisådär 3 timmar mellan ett par jobbnätter, då funkar det mindre bra men det GÅR ju såklart!

Det var några frågor för nu så kan vi ta fler allt eftersom. Kanske några stycken vid varje veckouppdatering om ni vill?

KRAM

Kategorier
Allmänt Familjeliv Gravid

Kosttillskott och vitaminer och varför jag äter dom när jag är gravid

Hej hej,

har fått endel frågor från er angående vilka mediciner jag äter nu under graviditeten och varför. Delar mina små dosetter varje söndag så jag tänker att jag passar på att berätta nu i ett eget inlägg 🙂 Mestadels är det kosttillskott och vitaminer men lite annat också pga en sjukdom jag fått nu när jag blev gravid.

Vad jag tar för tabletter är aaabsolut INTE råd till hur ni andra gravida ska göra. Fråga er läkare och/eller barnmorska! Det är väldigt personligt och vad jag behöver kanske inte alls är något för er.

Så viktigt för er egen och er bebis skull att ni rådfrågar experter och utbildade inom ämnet först innan ni tar något. Och se till att äta en varierad kost!

På morgonen äter jag folsyra, omega 3, apotekets kosttillskott gravid, omeprazol och varannan dag D-vitamin.

Folsyran började jag med i slutet av september/början av oktober, innan jag blev gravid och den ska man äta minst till vecka 12, jag fortsätter med den nu bara tills alla tabletter i burken är slut.

Folsyra – minskar risken för att barn föds med ryggmärgsbråck

Omega 3 – bra för utvecklingen av fostrets hjärna, nervsystem och syn

D-vitamin – bra för bland annat skelettutvecklingen och tänder

Såhär ser innehållet i apotekets gravidkosttillskott ut, som ni ser innehåller den tex inget omega 3 så därför har jag köpt en egenburk med det för att komplettera.

Den innehåller både d-vitamin och folsyra också, därför tar jag mitt d-vitamin som innehåller en ganska hög dos bara varannan dag för att inte överdosera. Men d-vitamin behövs verkligen vintertid och speciellt för en nattarbetare!!! Såg inte solen på månader när det var som värst nu i vinter 😉

Mina omeprazol äter jag pga att jag hade så ont i magen och låg på sjukhus i februari, om ni minns? Dom trodde först det var gallsten men sedan kanske magsyra eller i värsta fall små magsår orsakade av en trombyl jag äter på kvällen och som jag måste fortsätta med. Dom visste inte riktigt vad det var.

Men en omeprazol om dagen och det har hjälpt – inget mer magont! Dock kan omeprazolen slå ut effekten av levaxinet jag äter så jag går på tätare kontroller på vårdcentralen nu för att i så fall upptäcka det.

Vad jag förstått så rekommenderas inte gravida att ta omeprazol men jag har alltså fått det på recept av läkare.

Järntabletter ska jag börja äta varannan dag från och med mitten av graviditeten, fick lämna blodprover som visade på att jag behöver det. Har dock börjat tidigare – tyckte det var lika bra att få in vanan! Jag äter något som heter Niferex.

Järnet ska dock inte tas tillsammans med vissa av mina andra tabletter och med minst 2 timmar från att man har ätit mat. Så den är lite krånglig att få till rutin på. Eller, superkrånglig faktiskt…

Trombyl och levaxin. Tabletter som jag tar varje kväll, trombylen rekommenderas kvällstid och det är antagligen den som ger små små ”sår” som läkaren beskrev det, som känns i form av extremt magont. Där har omeprazolen hjälpt men blir jag sämre ska jag åka till sjukhuset akut sa hon.

Mitt levaxin äter jag pga att jag under graviditeten har fått en för låg produktion av sköldkörtelhormon. Det förekommer hos 1-2% av alla gravida kvinnor och eftersom i princip hela min familj medicineras för detta och jag har legat på gränsen i hela mitt liv så är jag inte förvånad över att jag har fått den här sjukdomen. Att producera för lite sköldkörtelhormon under graviditeten kan påverka bebisens hälsa väldigt väldigt negativt. Så jag äter tabletterna med glädje även om jag helst klarat mig utan såklart ♡

Magen i vecka 12

Om ni är intresserade att läsa mer om underproduktion i sköldkörteln (hypotyreos) så finns det HÄR (1177.se).

Läs mer i om D-vitamin och graviditet i denna studie från Livsmedelsverket.

Mer generell information om graviditet och kosttillskott finns att läsa hos HÄR (också Livsmedelsverket).

Undrar ni något är det bara att fråga såklart 🙂

KRAM

Kategorier
Allmänt Gravid Snittblommor Trädgård och odling Vecka för vecka

Vecka 17

Hej på er!

Hej våren! Hej solen! Hej alla känslorna! Hur mår ni, har solen skinit något på er?

Idag går vi in i vecka 17. 113 dagar i magen och förhoppningsvis 167 dagar kvar innan bebisen tittar ut 🙂 Hen är 13 cm lång och väger 147 gram. Ungefär som ett päron!

Dagen har spenderats ute i solen. Har sådana vårkänslor i kroppen så det är inte klokt. Vi skulle grilla korv men gasolen var slut, så fick steka på den på spisen. Men bara att äta utomhus är ju fööör härligt!

När solen kommer då vaknar jag till liv och vill helst vara ute hela tiden, jag vill äta frukost, lunch och middag ute och när solen börjar gå ned hänger jag gärna i soffan på balkongen med en bra bok. Men just den där sista biten dröjer väl ett tag till, haha.

På eftermiddagen bestämde vi oss för att plantera körsbärstomater, dahlior, rosenskäror, brudslöja och slöjsilja. Lite tidigt kanske men jag orkar verkligen inte vänta mer nu… Tålamod är något jag har väldigt dåligt av. Saker och ting ska hända NU, helst igår.

Hur som helst fick jag veta att gravida helst inte ska hålla på med jord så det blev Christian som fick plantera allt och jag tittade på. Tur kanske, för hans fingrar är BETYDLIGT grönare än mina 😉

Så ikväll efter maten när vi låg i soffan och tittade på tv så skulle Christian prata med bebisen och berätta vad vi gjort idag…

Idag har Pappa planterat massor av blommor, du ska tydligen gå runt i trädgården och plocka av dom nästa år. Det spelar ingen roll om du är intresserad eller inte, har Mamma bestämt något är det bara att gilla läget och göra som hon säger, det brukar jag göra”.

Skrattade så jag grät. Lät både väldigt roligt och väldigt sant på samma gång 😉 Det är så fint att dela det här tillsammans – och försätter oss i så många otroligt komiska situationer, som denna eller igår när Christian skulle sätta på mig stödstrumpor, skrattade så jag grät och inte fick luft åt hur problematiskt det var för honom och han var inte alls på lika bra humör och det var bara sååå kul.

Ikväll har vi ätit majssoppa med creme fraiche, chiliflakes, parmesanost, rostade kikärtor och lite timjan. Som tillbehör gjorde jag chilicheesequesadillas. Enkelt och suuupergott – recept här.

Glass till efterrätt! Mums! Och om ni undrar hur jag mår – får så många frågor om det; jag mår så himla bra och det har jag gjort hela graviditeten. Tacksam!

Nu är klockan redan efter 22 och jag riktigt hör hur sängen ropar efter mig.

KRAM